Och vad jobbigt det var när klockan ringde....men det är bara att stiga upp, få iväg Mackan och så smålurvarna till dagis, det är storsjung idag och det brukar vara uppskattat.

Igår var det stallet och efter mycket knep och knop så lyckades vi få tag i en chaffis, det var tänkt att Åsa skulle skjutsa oss, men hon stackarn är sjuk så det gick ju inte.

Men då säger min kompis Ate att hon kan fixa det, han har nämligen en jätte snäll killkompis som säkert skulle köra våran bil för att vi skall ta oss till stallet och då blev det vinna el försvinna, vi chansade. Och självklart ställde han upp, han tog bussen till oss för att skjutsa oss, helt otroligt! Tack snälla Lars!

Väl hemma igen så hade Moa min skatt lagat middag, kyckling och ris, mums!

Tack snälla Moa, det betyder så mycket!

Men även om vi var trötta så kunde vi inte somna trots bad och mätta magar, Abbe skrutten kom upp x antal ggr och till slut så berättade han om " Svarta madam" som tycker om mörkret och kommer när man ropar på henne, det har en flicka berättat på dagis. Ursch stackarn har haft en väldigt känslig period, gråtit och inte kunnat sova, vaknat och kommit och sovit med mig el Moa och detta kan ju ha sin förklaring.

Men jag har ringt dagis nu på morgonen så de kommer att ha lite koll och de kommer att prata om det, så det blir nog bra nu.

Nej nu frukost till husets barn!