Fy bubblan, fick ett sms av syster yster i dag om att de hade magsjuka och vi var ju där igår. Kände mig lit risig och har kräkist en gång tidigare idag, men trodde att de berodde på värktabletterna jag tagit, men det verkar vara magsjuka här oxå. Jag mår fortfarande dåligt och kan inte äta, jag har sjukskrivit mig för min syster Cathrin ville inte jobba med mig i natt och jag tror inte jag orkar heller. Detta är nog det allra värsta....

I december var det över 300 besökare på min blogg, unika besökare, helt otroligt....:O) Nu i januari så är det uppe i 195 st tror jag :O) Jag kommer ihåg då det bar 8 om dagen och helt plötsligt var de över 10 stycken och det var unikt för mig, hehe

Ja inte jag då, men min äldsta son har sagt upp sin lägenhet och förvarar nu sina grejer hos sin far. Han själv kommer att jobba i Sthlm och tillbringa ledig tid hos sin flickvän i Umeå, så en lägenhet här med en kostnad på nästan 5 tusen allt som allt är ett dyrt förråd. Och mamma som man är har jag lovat honom att städa ur lägenheten, men det blir nästa vecka då jag gått av mina nattskift. Sen hade han sådan tur att han slipper uppsägningen på 3 månader för den är redan uthyrd till några jobbare som behöver tillfällig bostad. Det är rätt och riktigt att flyga medans man kan även om det känns som om jag kommer få se honom alldeles för sällan. Men kanske när jag och Mackan åker i vår ner till Sthlm, kanske vi kan träffa honom och göra nått skoj. Mina fina pojkar! Snart alldeles för snart så flyger ju Moa oxå ner till huvudstaden och kärleken, rätt och riktigt, men jag kommer att sakna dem såklart. Det blir 5 stycken kvar här än så länge då...egentligen skulle man själv oxå flytta på sig, söka jobb och bostad söderut....men man är för feg nu. En dröm som jag har är att kunna fara som volentär och jobba några månader, men det kan man ju även göra som gammal, så när dessa tre yngsta är i tonåren kanske det är min tur att göra en tripp. Så får pappa Ben vara hemma med sina barn ensam ett tag...jaja drömma kan man ju alltid, hur det blir är en annan sak :O) men vad vore vi om vi inte kunde drömma....Egentligen så har jag så svårt ibland att lämna dem på dagis om de är lessna, hur skulle jag då kunna lämna dem för att resa bort i några månader, haha de skulle aldrig gå. De skulle nog klara sig helt galant, men jag :O(

Nåja en dröm åt gången...först det efterlängtade körkortet....sen en skön semester.....:)