Väl framme i Paksuniemi fick vi mat, mums med köttsoppa. Micke gnällde för att jag kör sakt :O) Nåja jag kör enligt hastighetsbegränsnigarna och de gjorde verkligen inte Moa, som då körde hans bil. (Då menar jag hans tjej Moa, inte min dotter)

På fredagen packade ungdommarna bilen och begav sig till Björkliden för att åka bräda, vi andra inklusive Olle (Moas hund) packade iväg oss med skotrar och kälke och for till Sevujärvi. Det är en lite, liten by 2½ mil in i skogen, där föddes min mormor. Huset finns kvar och det är alldeles fallfärdigt, Abbe sa att det ser ut som om en storm tagit sönder det. Gardiner hängde trasiga kvar i fönstret....man får tankar om hur de levde här för många, många år sedan. Brevid detta fallfärdiga hus har min mamma och pappa en liten stuga med sovalkov, utedass och bastu, ett väldigt mysigt ställe.

På lördagen så stannade vi i Paksunimei, Micke och Moa for till Riksgränsen för att åka lite bräda. Jag tog flickorna och åkte in till staden och fikade med min vän Anita. Barnen åkte skoter och vi satt ute på em i solen och bara njöt.

På söndag for jag och Saga in till staden, tankade bilen och handlade lite. Ungdommarna packade bilen och begav sig hemmåt. De har ju en aning längre att köra eftersom deras slutstation är Umeå och de tänkte sova i Luleå hos oss innan de fortsatte. Det är ju bara Moa som kör nu och hon har precis som jag nyss fått körkortet, en månad före mig ungefär.

Nu är det måndag och vi skall åka hem, men vi måste vänta på Abbe som är och plogar med morfar på LKAB. När morfar sa att han fick följa med honom så var vi bara tvungen att låta han fara, alla ni som känner Abbe vet ju att nu är han i himlen :O) Han är en sann arbetare och detta var det bästa som kunde hända, nog för att han och Melina varit i skogen med morfar och Pappa Ben och sågat ved. Men detta att få fara till morfars jobb och jobba med honom, det är grejer de!

Nu skall jag packa bilen så den är klar för avfärd då Abbe kommer och vi fått i oss lite lunchmat.

Tjingeling