Jag klarade det! En helt fantastisk känsla, en lättnad och det är så skönt....nu väntar uppkörningen....det kommer nog gå bra och om inte så gör jag om det :O)

59p hade jag och det var inte så dåligt de :O)

Ha det bra, det kommer jag att ha!

Tjingeling!

Idag på dagen ringde en kompis från Sthlm el närmare bestämt Tumba. Hon sa att hon var i Överkalix hos sin bror och hon ville att vi skulle hinna träffas. Sagt och gjort, hon kom ner med sin bror och styvpappa och sin lille son och vi har suttit och surrat i timmar. Det var trevligt! Våra barn fann varandra ganska snabbt, men mina små somnade fort, men Melina och Antony spelade dator, busade snällt och ritade, de trivdes jätte bra och Antony ville inte åka härifrån. :O)

De hade åkte tåg hit upp och Jana (mamman) tyckte att det var jätte jobbigt och då började jag tänka på vilka jobbiga resor jag gjort med mina små för att de skall få träffa sin pappa som jobbade borta.

När Melina var 2½ år, Abbe 9 månader, Saga bodde i magen då tog jag tåget med dessa, dubbelvagn , gåstol och resväskor till Gävle. Där mötte pappa Ben och min Mikael upp oss och hjälpte oss av tåget. Det var inte den lätaste resan, bara det att komma på tåget med allt, barnen skulle äta, sova och bytas på oxå....men då kändes det som ingenting, det är nu när man tänker tillbaka som det känns jobbigt...:O)

Hur som helst så borde jag sova nu....men är inte riktigt trött än...min klocka kommer att ringa 07.00, jag skall duscha, göra mig klar så att jag kan plugga direkt barnen är på dagis. Sen skall jag möta upp min lilla Moa i stan, äta lunch och sen mot teoriprovet....håll tummarna :O)

Nåja, det är ju ingen fara på färden, går det inte i morgon går det nog nästa gång....

Sov Gott!