Det har ju en förmåga att göra det till slut...visst det är berg och dalar, men man tar sig alltid upp på ett el annat sätt  

Nu blir det första månaden som det kommer att falla på plats allt och det känns så skönt.

Pappa Ben har fått ett eget boende så nu kan de små vara med honom när han är hemma. denna vecka som gått har de varit med honom till idag, då har jag hämtat dem på dagis och fritids. Visst är det jobbigt att vara utan dem, men det är  välbehövligt. Kommer ju att vara mest själv....

Nu sover buset sen länge en timma tbk, mycket trötta barn   

Nu mår jag bra, känner mig lycklig, trivs med mig själv, det var väldigt länge sedan det kändes så här bra

Hösten är helt underbar med sina vackra färger , mörkret på kvällarna som lockar till tända ljus och myskvällar. Sen har man blivit less på den när snön kommer och lägger sig som ett vitt täcke överallt och man tycker att den tiden är så underbar, man får börja adventspynta och göra det ännu mysigare inomhus, tända en mysbrasa och bara må gott   

Så när julen har kommit är det den mysigaste tid man vet, för hoppningsvis med alla underbara ungar hemma..god mat, godis, nötter och glögg   

Sen vänder det, ljuset återkommer och trycker bort det mysiga mörkret för att ge oss nya energier. Då väntas en tid med att vara utomhus, grilla nån korv och mysa ner sig i nån snödriva..

Våren kommer med lite plask och mysket blöta barn..knoppar i träden som till slut gör en sjuk   men en tid man längtar till ändå.

Och så sommar igen, med mycket sol och bad, picknickväskor och chansen att bara vara...

   Barnen är väl det finaste vi har, så mycket glädje som man får av dem är obeskrivlig...längtar mer och mer till en kväll med alla min fina barn och mitt fina barnbarn.  

Så jag bjuder på lite pottpurri av det finaste jag har ;)                 Min äldste son är ju inte lätt att få infoga, men lite av mina människor som jag älskar högt!  

Haft en helmysig helg! PÅ fredag var min gulliga mamma här och sov så jag brassade in till "Jätte, jättedora AnnaKajja" vi drog till udden och lyssna på eldkvarn..jätte mysigt! Sen blev det en sväng på båten..

På lördag kom AnnaKarin hit och Rose, Ate kom över och vi åt tacos och drack lite vin, lyssnade på spotify, pratade skrattde jätte trevligt var det :O)

Nu har det börja mörkna ute, jag sitter och lyssnar på spotify, surfar runt, har lagt buset och myser här med tända ljus..det är verkligen mysigt med höst iaf.

Nu är det jobbar vecka framför oss, skolan kör igång och allt blir som vanligt.

Bara för att man får det som man vill betyder inte att allt ordnat sig och att allt är enkelt och att allt är bra.

Det tar tid innan man får allt att fungera, så det är en oro innan dess...dessutom skall man se till att barnen får de som de är i behov av och så skall man i allt vara pedagogisk och en bra mamma.

Men mammor blir oxå trött, känner att de inte räcker till, blir irro och ledsen.

Klart det var ju jag som valde detta, men det betyder ju inte att allt ansvar skall bara vara mitt.

Just nu känns det väldigt enkelt att vara pappa....man jobbar borta, planerar att se dem kanske några dagar på en period av 6-8 veckor, finns så mycket annat som är viktigare. Man är så upptagen att man bryr sig om att ringa till dem en gång på en vecka...de känner ju verkligen att de är saknade...   visst jag visste att det skulla bli så här el värre, så egentligen skall jag ju inte vara besviken , men man blir det...speciellt när de drabbar dem som man älskar.

Nåja jag skall bita ihop, försöka vara en bra mamma, inte visa då jag blir frustrerad, ta ut min frustation på boxarsäcken...man kan ju låtsas att det är en person ;O)

Om jag skall vara den enda så gott som nästan jämt så måste jag försöka vara den bästa jag bara kan. Så nya tag nu!

Mitt liv börjar låta som en dålig roman ....åter igen skall jag gå den ensamma vägen. Det är mitt beslut och det är rätt beslut, men det var ju inte så man tänkte då man bildade familj ihop. För mig är detta oundvikligt, att stanna här i detta nu gör att jag skulle gå under. Att stanna kvar för sina barn känns inte som ett rätt allternativ, kan de verkligen bli lyckliga, glada och harmoniska barn med en fruktansvärd olycklig mamma vid sin sida??? Inte i min värld.....

Men även om detta är den enda utvägen så är inte vägen rak och säker, det kommer nog en och annan kurva och något lite dike man ramlar ner i ibland, men just nu känns det som jag är på väg upp från ett brant stup, vägen är stadig uppåt, just nu iaf...

Det är mycket att få ordning på, papper hit och papper dit....men det skall gå det har ju gått förrut :O)

Alla är inte tillfreds med mitt beslut, det kan jag förstå, men de människor som jag behöver ha runt mig de finns här och de är de som betyder nått.

Det kommer att bli bra nu!   

Jag som trodde jag skulle få alla mina barn hos mig för en kväll iaf denna sommar, men nu blev det inte så tyvärr. Det lutar att man får se dem i omgångar.

Nästa gång Moppan kommer hem blir det en bättre planering....för det är så roligt att samla ihop alla mina männsikor och ha en myskväll ihop...nu kan jag ju hoppas på att iaf min äldsta kommer hem med sin tjej en helg, då blir det ju bara bortfall av en, men det känns det oxå. Men det är ju så här när barnen blir vuxna och skaffar sina egna liv. Vi får se fram emot då man kan sammanstråla med en familjekväll med mycket skratt, god mat, lite vin, busiga glada barn. De kvällarna är underbara att tänka sig tillbaka till när vi är ifrån varandra. De kvällarna bär man med sig i sitt hjärta...jag har så fina människor!

Nu känner man att hösten närmar sig, visst det är oxå mysigt, man får tända ljus och mysa..det har ju oxå sin tjusning när det blir mörkt på kvällarna..

Är på min tredje semestervecka, tiden flyger iväg :O)

Vi har badat massor, de små åker vattenrutchkanan själv på Arons, Moa har varit hemma, vi har haft en fest som var verkligt roligt :O) Älskar ju att ha mina människor runt mig, finns inget bättre!

Nu har vi varit uppe hos mamma och pappa i Paksuniemi sen lördag, idag åker vi hem för Mackan skall till doktorn i morron och ta bort gipset. Då vill jag vara med honom för att få höra allt av doktorn direkt och sjukgymnasten. Han har ju en rehabtid framför sig nu min lille kille som hade världens otur. Tänk det har redan gått 8 veckor och han har bytt gips 2 gånger, blått, rosa och nu sist lila :O)

Vi har även varit till min vän Catthies stuga en natt, det var mysigt! Barnen fiskade, busade och badade....min lille prins fik i vanlig ordning hemlängtan men det gisk bra och på morron så sa han " Varför är det så mysigt här!?"

Nu hoppas vi på mera sol och bad innan det är dags för dagis, fritids och jobb..:O)