Fy tusan detta är inte roligt, känns som om all världens problem tynger ner mina axlar. Men det är endast mina egna Det är hemskt jobbigt att inte veta hur det kommer att se ut på jobbfronten, vår arbetsgrupp skall ju splitras, men ingen vet exakt när el var man hamnar. Ingen vet att när det väl är bestämt hur långt bort det är, det blir väldigt komplicerat åtminstånde för mig. Jag har ju valt att arbeta natt pga mina små barn och pga att deras pappa jobbar alltid på annan ort. Att jobba em försvårar mycket för oss, visst det finns ob-dagis, men inte vill jag att mina små skall växa upp mesta delen på dagis Som det är nu är jag hemma varje kväll de skall sova, de får komma hem varje dag efter dagis och de har varannan helg alltid långledigt. Jag vet de är få förunnat, men de som kunde skulle nog vilja ha det så. Därför har jag valt att jobba natt och planen var tills de tre små grisarna är i skolan. Men kommunen kan inte garantera mig en nattjänst, allt hänger på vilka de är som söker jobb på mitt jobb och vilka tjänster de lämnar. Det är inte konstigt man blir sjuk av oro!!! Jag blir fruktansvärt stressad, det är få saker som får mig att må kasst men denna oro om hur det skall bli för mig på arbetet och lösningen för mina barn är ett väldigt stort orosmoment.

Visst jag har fått medicin, muskelavslappnande, jätte skönt! Men sen då??? Sjukgymnastik och massage.....så fort medicinen slutar hjäpa kommer ju det onda tillbaka igen. Detta är inte kul!

Sen verkar det vara skillnad på lort och pannkaka inom kommunen precis som överallt annars, en del blir prioterade, anledningen till det är ju oxå intressant.