Idag efter jobbet var jag, Freddan och Marcus till polisen och ordnade med passet, snart lyfter vi ju och det skall bli kul att spendera tid med mackan och han kan inte fara hem till pappa och låsa in sig, han måste umgås med sin mamma :O) Jag saknar honom jätte mycket, men vad skall man göra...visst tvinga honom, men det har jag försökt, försökt få hans pappa att vara med på tvingandet. Men alla som känner den pappan vet att det är ett hopplöst fall, mycket konstigt att vi är så pass bra vänner som vi är, haha.

Nåja har titta lite på Londonsidor på nätet...jag vill ju se mycket och ha en shopping dag. Sen när man är på upptäckningsfärd kanske man hittar mysiga affärer och så och då kan man slinka in...skulle vilja hitta den blåa dörren som är med i Notting Hill filmen...Big Ben såklart....vaxkabinettet....mysiga pubgator..och så de ställen som är varma i hjärtat för Moa :O) Var hon trivs bäst och så...

Nej nu skall jag få i mig lite att äta...soppa, potatis och purjolök :O)

jag är nog i en djup bloggsvacka   Men jag har inte tänkt stänga bloggen, inte ännu iaf...väntar med att bloggsuget återkommer. Tycker ju om att blogga och läser en del bloggar själv, många verkar ha fått bloggtorka   

Här i Sävast är allt som vanligt...Jag jobbar hemma, pappan jobbar borta, kommer hem korta stunder, barnen är på dagis och fritids. Abbe börjar sexårs till hösten och Saga har fått en ny dagisplats på dagiset brevid skolan. Men jag har inte skickat in svaret, inte för att jag glömt utan för att jag tror att jag skall ha kvar henne på det dagiset hon är.

Hon har ju nyligt bytt dagis och har hunnit komma in i gruppen bra, har kompisar och bra fröknar så jag tror hon får stanna där. Skall stå kvar i kön, för om jag ändrar mig....

På lördag har vi en tuff dag, Bosses begravning (Anna-Karin och Rickards pappa) men det går det också, men jag vet att det kommer att vara tufft, så mycket sorg som man känner över detta har jag aldrig kännt förr. Livet känns orättvist på alla sätt och vis. Men man kan inte ändra det som sker...man måste ta sig igenom det, önskar bara att man kunde lindra deras smärta. Mina tankar är varje dag hos barnen, föräldrarna och Annette..

Bakom mig har vi påsken, Micke och hans Moa och Olle, Mia och Ivan och min lille Marcus har varit här, känner att det verkigen får mig att må bra, att ha dem omkring mig, man behöver inte göra så mycket, bara vara..mina barn och att jag får vara delaktig i deras liv är min rikedom.

Om 2½ vecka så landar jag i London med Mackan och Sussie, vi skall ju till lilla Moa, det skall bli skönt att krama om min tjej. Det skall bli spännande att fara till utlandet, det blir ju min första gång ( förutom Norge och Finland) få se hur det fungerar :O) Vi skall ha jätte roligt!

nej nu är klockan mycket...dags för mig att starta röda faran och bege mig mot mitt jobb! Trivs jätte bra med mitt jobb !

ha det bäst!